Under åren 2021-2023 gick matpriserna upp dramatiskt och butikskedjornas vinster växte rejält. Så pass kraftiga höjningar var dock inte motiverade – det slår Konkurrensverket fast i en ny rapport.

Under perioden ökade matpriserna med nästan 30 procent och situationen blev så pass allvarlig att finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade till sig representanter för butikskedjorna. Flera myndigheter gavs också i uppdrag att utreda branschen och prisrallyt.

På onsdagen presenterar Konkurrensverket en ny rapport som bland annat visar att de ledande aktörernas rörelsemarginaler varit stabila över tid men med en kraftig topp under pandemin.

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, prissättningen där sker utifrån förutsättningarna från konkurrens och efterfrågan, säger Arvid Fredenberg, chefsekonom på Konkurrensverket, till DN.

LÄS ÄVEN: Höga matpriser väcker misstankar

Enligt Fredenberg höjdes priserna på basvaror som smör, ägg, ost, kyckling, potatis, matolja och bröd mer än vad som var nödvändigt för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen gav.

Rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln låg på samma nivå före och efter pandemin men på totalen sticker pandemiåren ut med en kraftig lönsamhetsökning. Rörelsemarginalen har pendlat från 2,5 procent till 3,9 procent och tillbaka till 2,5 procent. Det skiljer sig också mycket mellan de olika aktörerna.

Hög marknadskoncentration

Ica misstänks för konkurrensbegränsande avtal och samarbeten och Konkurrensverket har inlett en utredning av företaget.

Det som framför allt hämmar konkurrensen i Sverige sägs vara att det är svårt att etablera nya butiker men också att det inte finns några fristående grossister.

I en rapport i juni 2024 konstaterade Konkurrensverket att det finns brister i konkurrensen som förklaras av bland annat en hög marknadskoncentration med få aktörer i flera led och att det i Sverige i princip är fyra aktörer som har oligopol på marknaden: Ica, Axfood, Coop och Lidl.

– Vi ser att om det var bättre konkurrens så skulle priserna kunna vara lägre. Det är i butiksledet som det finns störst möjligheter till ökad konkurrens med hjälp av nya butiker och eventuellt ökad konkurrens mellan existerande butiker, säger Arvid Fredenberg.

LÄS ÄVEN: Nationalekonom: Här är vad som ger högre matpriser