Ett svagt område inom dagens medicin är kostfrågan i allmänhet och köttfrågan i synnerhet. Det är också på vissa sätt besläktat med hur farligt det påstås vara med alkohol. Det menar Johan Frostegård, professor i medicin vid Karolinska Institutet, uppfinnare, författare samt fil.kand. i ekonomisk historia.

Nyligen fick svenska folket nya näringsrekommendationer där mängden rött kött ska ligga på max 350 gram per vecka. Helst ska man inte äta rött kött överhuvudtaget. Begreppet rött kött tycker Frostegård är märkligt då det innefattar inte bara vad som faktiskt är rött kött utan även allehanda charkuteriprodukter, inte minst korv.

Samma grupp som äter massor med korv kanske också dricker mer alkohol än andra i genomsnitt, och möjligen tenderar de att vara män som dessutom i genomsnitt har kortare liv än kvinnor samt kan vara mer ensamma, påpekar han i en artikel i Kvartal.

LÄS ÄVEN: Staten kräver att du äter mindre kött

Problemet med köttfrågan, menar Frostegård, är att det inte finns några studier som pekar på rött icke processat kött som orsak till sjukdom – processad mat som korv och bacon i övermått finns det mer som talar emot.

Man kan undra vad bristen på experiment beror på då sådana går alldeles utmärkt väl att göra, påpekar han.

I en studie han själv var en del av kunde man konstatera att grisar som åt stenålderskost, med stora mängder nötkött, hade bättre insulinkänslighet, lägre blodtryck och klart mindre inflammation i kroppen.

Blankettforskning

I stället för gedigna studier har man på detta område valt att fokusera på “blankettforskning” där folk får fylla i blanketter där de erinrar sig vad de ätit de senaste dagarna. På detta baseras sedan rekommendationer man går ut med.

Men idén att det är farligt med kött är märklig. Vi är allätare evolutionärt. Människor har sedan mitten av 1900-talet ätit mer och mer kött och lever allt längre, så här finns en uppförsbacke för den som anser att kött är farligt. Man måste ju då visa att andra faktorer tillkommit, som döljer köttets (inte bevisade) farlighet.

Här kommer Frostegård in på ideologisk påverkan och den så kallade klimatfrågan där “klimatförnekare” varit det värsta tänkbara man kunnat bli kallad.

Samma med alkohol

Vidare menar han att något liknande också gäller alkohol där man blivit alltmer restriktiv och hävdar att alkohol alltid är skadligt oavsett mängden. Även här finns metodologiska brister och råd som baseras på blankettforskning, menar Frostegård.

Ett nytt läkemedel skulle aldrig bli godkänt på så lösa boliner som när det gäller de dramatiska rekommendationerna om kött och alkohol.

En av svagheterna i modern medicin är bristen på ett evolutionsmedicinskt perspektiv, vilket illustreras av både kött och alkohol. Människan är allätare, och protein från djurriket har varit en del av kosten som våra kroppar anpassats till. Så verkar vara fallet även när det gäller alkohol, och försök med grisar talar för att alkohol i måttliga doser, som ett par glas Pinot noir om dagen, om något har en gynnsam effekt på kärl.

Att mycket alkohol är farligt är däremot allmänt känt.

Ett problem Frostegård pekar ut som centralt är postmodernismen och identitetspolitiken.

Konkret uttrycks detta i svensk medicinsk forskning hos Vetenskapsrådet, där man måste fylla i en ruta om genusperspektivet i forskningen. Ett sådant tänkande influerar också tjänstetillsättningar.

För att ta ett praktiskt medicinskt exempel tror han att pubertetshämmande behandling av barn med en påstått osäker könsidentitet kommer att betraktas som ett stort misstag i framtiden, framdrivet av postmodernistisk identitetspolitik.

LÄS ÄVEN: SD svarar om fläskköttet i skolan: Husmanskost är inte diskriminerande