Förslaget att betala skogsägare för att låta skog stå orörd möts av hård kritik från Skogsindustrierna. Branschorganisationen varnar för att det kan leda till förlust av 7 200 jobb och ett produktionsbortfall värt 8 miljarder kronor.

Den nya klimatstrategin som tagits fram av Miljömålsberedningen innebär att skogsägare ska kunna få ekonomisk ersättning för att avstå från att avverka sin skog. Dessa så kallade kolinlagringsavtal har som övergripande mål att öka kolsänkan inom markanvändningssektorn, det vill säga att öka mängden koldioxid som binds i skog och mark istället för att släppas ut i atmosfären.

Miljömålsberedningen består av politiker från riksdagspartier men även en expertgrupp av företrädare från akademi, näringsliv och miljöorganisationer som formellt är kopplad till beredningen för att bistå med specialistkunskap. Men expertgruppen känner sig överkörda av politikerna och menar att de i praktiken spelat en undanskymd roll.

Expertgruppen anser att de har fått bristande eller obefintliga möjligheter att påverka strategin. Istället har de ofta ställts inför färdiga förslag från sekretariatet utan att ha fått möjlighet att bidra konstruktivt .

LÄS ÄVEN: Skogsentreprenör varnar för grön kommunism: “Vart är äganderätten av skog på väg?

I en artikel i Tidningen Näringslivet kräver Skogsindustrierna för att Miljömålsberedningens förslag måste stoppas. Enligt branschorganisationen hotar åtgärden att kraftigt minska tillgången på förnybara råvaror – särskilt trä – vilket i sin tur kan försvåra omställningen till ett fossilfritt samhälle. Istället för att bidra till klimatmålen menar de att strategin riskerar att bli ett hinder för industrin, som är beroende av skogsråvara för att producera klimatvänliga alternativ till plast, betong och stål.

Branschorganisationen bedömer att de samlade effekterna av förslagen kan innebära att omkring fem miljoner kubikmeter virke försvinner från marknaden.

– Den volymen motsvarar ett förädlingsvärde på 8 miljarder kronor och skapar sysselsättning för cirka 7 200 personer, säger Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, till Tidningen Näringslivet.

Efterfrågan kvarstår

En annan invändning från Skogsindustrierna handlar om risken för så kallat koldioxidläckage. Om Sverige minskar sin avverkning för att uppnå ökad kolinlagring i skogen, kvarstår ändå efterfrågan på träprodukter – vilket i praktiken innebär att produktionen bara flyttar till “någon annan”  – i värsta fall i länder med svagare miljökrav. 

Detta kan leda till att utsläppen inte minskar globalt, utan snarare ökar om träet istället importeras från länder med sämre miljö- och klimathänsyn. Därför menar industrin att förslaget riskerar att bli en dyr och ineffektiv klimatåtgärd som främst påverkar Sveriges statistik, men inte det globala klimatet.

Kritik mot tolkning av skyddad skog

Skogsindustrierna riktar skarp kritik mot hur Miljömålsberedningen tolkar EU:s vägledning för redovisning av skyddad natur. Enligt organisationen är tolkningen alltför snäv, vilket leder till att Sverige underskattar den faktiska omfattningen av skyddade områden i sin rapportering till EU.

LÄS ÄVEN: Forskare: Konsensus om klimatkrisen är ’skapad’

Han menar dessutom att bilden av Sveriges naturskyddsinsatser blir missvisande eftersom flera relevanta områden utesluts. Bland annat borde både frivilliga avsättningar – där markägare själva väljer att skydda skog – och så kallade impediment, alltså mark med låg produktionsförmåga, inkluderas i den officiella statistiken som skyddad natur.

Orimliga mål för kolsänkan

Enligt en ny beräkningsmodell från Naturvårdsverket måste Sverige kraftigt öka sitt årliga kolupptag – från dagens cirka 4 miljoner ton till hela 19 miljoner ton senast år 2030. Det handlar om hur mycket koldioxid som skog och mark förväntas binda, vilket anses vara viktig del i att nå klimatmålen inom markanvändningssektorn.

Skogsindustrierna menar dock att detta mål är orealistiskt, särskilt med tanke på yttre faktorer som Sverige inte kan kontrollera, såsom ökande torka, stormskador och angrepp från skadedjur – alla faktorer som försvagar skogens tillväxt och kolinlagring.

Det finns även delar av Miljömålsberedningens strategi som industrin ser positivt på. Förslag om ökad rådgivning till skogsägare, satsningar på gödsling och insatser för att främja skogstillväxt välkomnas. Enligt Skogsindustrierna kan dessa åtgärder både stärka skogens klimatroll och bidra till högre produktivitet inom skogsbruket på längre sikt.

Efter att remisstiden gick ut i helgen ska Miljömålsberedningen nu ta ställning till synpunkterna och arbeta vidare med sitt slutliga förslag, som ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2025.

Topp-10 med högst koldioxidutsläpp

Samtidigt, om Sverige ska bidra till att rädda planeten från klimatkrisen, är det värt att notera att landet inte ens finns med bland de 50 största utsläppsländerna. År 2023 stod Sverige för endast cirka 0,09 procent av de globala koldioxidutsläppen och placerade sig runt plats 60–70 i världsrankningen.

Andelarna av de globala utsläppen är betydligt mer framträdande på topp 10-listan.

LÄS ÄVEN: Regeringen säger nej till lättnader för bilindustrin – står fast vid miljardböter för utsläpp